Kapitel 20 - Shopping

Detta har hänt (Sannas perspektiv):

När jag vaknade möttes jag av Louis ansikte. Han sov så sött. Plötsligt rörde han sig lite och öppnade ögonen.  Våra blickar möttes och jag kunde inte låta bli att le. Han log och makade sig närmare mig. Jag gosade mig upp mot honom och han la armen runt mig. Kunde det vara så att han kände detsamma, som jag kände för honom? Det kändes omöjligt. Vad var oddsen att man var kär i varandra? Det enda jag visste att jag var kär i honom.

______________________________________________________________________________________________


Melindas Outfit


Sannas Outfit


Melindas perspektiv:

Killarna var tvungna att åka direkt efter frukosten eftersom de skulle på en intervju. Jag och Sanna satt kvar i köket med varsin tekopp. Plötsligt hörde vi att någon öppnade dörren och vi kollade på varandra.

”Hallå!” Vi pustade ut, det var pappa.

”Hej” ropade vi. Pappa kom in i köket och ställde sig för att göra kaffe.

”Gick det bra att sova själva?” sa han medan han pillade med kaffebryggaren.

”Nja..” sa jag och pappa vände sig om och kollade lite konstigt på oss.

”Varför inte det då?”

”Vi sov liksom inte själva…” Han kollade lite chockat på oss.

”Vem var här?” utbrast han. Jag visste att allt skulle komma fram så småningom, så det fanns ingen anledning att ljuga.

”Killarna sov här...” sa jag och svalde hårt. Pappas ögon smalnade.

”Hände något…” började han och jag skakade på huvudet.

”Nej, såklart inte. Dem sov bara här” sa jag och nu var det pappas tur att pusta ut.

”Jag antar att det okej då … Men jag vill träffa dem någon gång” sa han bestämt och vände sig om och fortsatte med kaffet.

”Visst” sa jag, men det var något jag helst ville undvika.

När jag och Sanna druckit upp teet bestämde vi oss för att gå ut och shoppa. Eftersom det var sommar var det trots allt ganska varmt, även om det var London. Så jag satte på mig ett par jeansshorts och en skjorta. Sanna hade också ett par jeansshorts, fast med en pösig vit tröja med text på.

Vi packade snabbt våra väskor, sedan tog vi hissen ner och gick ut i det fina vädret. Som tur bodde jag liksom mitt i city, så vi behövde inte gå så långt. Vi gick in i några affärer och hittade kläder i varje.  Efter ett par timmar blev vi lite trötta i benen så vi satte oss ner på Starbucks. Det var inte så mycket folk, vilket vi tyckte var skönt.

”Du…tror du att Louis gillar mig?” sa Sanna plötsligt och kollade ner i sin mugg.

”Ja, han kollar på dig hela tiden” sa jag och log. Sannas ansikte vändes upp mot mig och hon log.

”Tror du? För liksom nu idag på morgonen så…ja” sa hon lite tveksamt.

”VAD HÄNDE?!” Skrek jag nästan och allas blickar vändes mot mig.

”Asså inget typ. Vi låg bara väldigt nära varandra. Fresten han luktar väldigt gott” Sa Sanna och flinade. Jag brast ut i skratt.

”Du, jag tror han gillar dig!” sa jag och Sanna log.

”Jag hoppas det, för jag gillar honom..”

2 timmar senare med ungefär 10 påsar började vi gå hem åt. När vi kom upp svimmade vi nästan av trötthet och vi båda trillade ner i soffan. Det låg en lapp på vardags bordet, och jag plockade upp den.

Är på jobbet , kommer nog hem sent , puss //Pappa

Jag visade lappen snabbt för Sanna och hon nickade. Plötsligt ringde min mobil och det var Harry.

”Hallå?”

”Hej älskling!” sa han glatt i andra änden och jag log för mig själv.

”Hej!”

”Du Louis tjatar om att han vill träffa Sanna igen och jag tjatar om att jag vill träffa dig igen, så jag undra om vi kunde komma över ikväll igen?” sa han och jag började skratta.

”Såklart! När kommer ni?” sa jag.

”Om 20 minuter?” sa han.

”Visst!”

”Och du…Jag tror att Louis gillar Sanna…han pratar nonstop om henne hela tiden”  Sa Harry och jag hörde hur Louis skrek något till honom i andra änden. Jag började skratta och Sanna kollade konstigt på mig.

”Jag tror Sanna gillar honom också” sa jag och Sanna gav mig en ond min. Sedan la vi på och Sanna attackerade mig.

”SA DU ATT JAG GILLAR HONOM?!” Skrek hon och jag började skratta.

”Det gör du ju!”

”Ja men!”

”Dem kommer om 20 minuter” sa jag och Sanna flög upp, som om hon inte nyss klagat om att hon var trött. Hon sprang in på sitt rum och jag skrattade.

20 minuter senare plingade det på dörren, och jag sprang ut och öppnade.

”Hej” sa Harry och drog in mig i en kram. Resten av killarna kramade om mig snabbt sedan gick dem in till vardagsrummet.  Vi  gick snart också in till dem och dem satt redan framför tvn.

”Vad säger ni om ytterligare en pizzakväll?” sa jag och alla skrattade.

”Pizza två dagar i rad? Är jag i himlen?” sa Niall och alla började skratta mer.

Vi beställde pizza och en halvtimme senare satt vi alla med varsin pizza.

_______________________________________________________________________________________________

Förlåt för det korta kapitlet ! Det blir nog ett längre imorgon :) Kommentera!

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Ellen

love...your...story

2011-11-29 @ 17:06:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0