TheOneDirectionStory

Efter en galen shoppingrunda (vi hade ju Louis med oss, den var ju allt annat än lugn…) så stack jag och Ellinor hem. Vi skulle till Louis & Harry lite senare på kvällen för att kolla på film.

”Kan du fatta det?” sa jag när vi satt framför tv:n hemma och åt pizza.

”Kan du fatta att din kusin är typ, känd!” skrek Ellinor och jag skrattade. Det var svårt att tänka på honom som en kändis, för mig var han samma gamla Boo Bear.

___________________________________________________________________________________________

”Hur ska vi göra?” sa Louis när vi satt hemma hos Louis & Harry. Alla killarna var här förutom Liam som var ute med sin flickvän Danielle.

”Vi kan dela upp oss så att vi går i par? 2 köper godis, 2 hyr film och två stannar här och fixar till” sa Harry och alla nickade.

”Jag och Ellinor, Harry och Keira och Zayn och Louis?” Sa Niall med ett stort leende. Jag antog att han ville vara med Ellinor.

Ellinors perspektiv:

Jag och Niall stannade för att fixa till Louis & Harrys ställe för kvällen.

”Ska vi fixa lite kuddar då?” sa Niall och jag nickade. Jag följde efter honom in på Louis rum och var tvungen att memorera vägen för framtiden. Deras lägenhet var inte precis, liten. Vi kom in och Niall gick direkt fram till hans säng och hoppade upp. Han började hoppa på sängen som en 5-åring och jag skrattade. Han sträckte ut handen mot mig och drog upp mig. Vi hoppade runt ett tag, sedan kom vi på att vi var tvungna att fixa så vi skyndade ut med kuddarna igen.

Keiras perspektiv:

20 minuter senare stod jag och Harry inne i godisaffären och kollade efter något gott. Niall och Ellinor var kvar och fixade, Zayn och Louis hyrde film.  Vi hade inte låtit Niall och Ellinor gå och handla godis, eftersom dem förmodligen skulle handla upp hela stället. Jag visste hur Ellinor var, och killarna visste hur Niall var.

”Vad ska vi handla då?” sa Harry glatt och avbröt mitt tänkande.  Jag kollade runt mig för att se o det fanns något som fångade min blick. Och det var det, ett helt ställ med Haribo- påsar. Det var ett av mina favorit godis.

”Du har en bra smak” sa Harry och vi gick båda mot stället. Han hade förmodligen sätt min blick. Han tog några påsar som jag pekade på och nickade gillande. Sedan gick vi bort mot chipshyllan och plockade på oss några påsar. Vi var ju faktiskt sex stycken. 5 minuter senare hade vi även lagt till 4 flaskor cola och en påse vanligt godis. Jag var ganska säker på att jag skulle må så dåligt efter ikväll av allt godis.

Vi betalade, sedan gick vi mot lägenheten igen. Det var en mild kväll med bara lite små vindar ibland, vilket jag njöt av.  Jag blundade lite, vilket jag snart ångrade. Jag snubblade till och i sista sekund tog Harry tag i mig så att jag inte trillade.

”Är du okej?” sa han och försökte låta orolig, men jag kunde se hur skrattet inte var långt ifrån.

”Ja” sa jag och skrattade. Vilken idiotisk idé att gå och blunda! Jag hade redan världens sämsta balanssinne.

”Vad snubblade du på?” sa han och kollade ner på marken för att se om det fanns några osynliga stenar.

”Marken” sa jag och då kunde han inte hålla sig längre. Han brast ut i skratt och var tvungen att stanna.  Jag kunde inte heller hålla mig, så jag brast också ut i skratt.

”Hur kan du snubbla på marken? Är det typ inte, omöjligt?” sa han.

”Inte för mig” sa jag och han skrattade.

”Vad menar du?”

”Jag menar att jag har världens sämsta balans och kan snubbla över vad som helst” sa jag och han skrattade igen. Vi fortsatte gå ett tag, men helt plötsligt stannade han och kollade på mig med en blick jag inte kunde förstå. Han lutade sig mot mig sakta och jag kunde inte tänka. Jag lutade mig mot honom och när våra läppar nuddade varandra kändes det som en bomb smällde inom mig. Det var bara vi. Mina känslor var utom kontroll och det kändes som jag hade en trumma i bröstet. Det var en helt ny känsla, som jag inte kunde beskriva med exakta ord. Det enda jag visste var att jag aldrig, aldrig ville att kyssen skulle ta slut. Jag kände mig hemma.

När hans läppar slutligen lämnade mina smekte han min kind försiktigt med sina lena händer.

”Så fin” viskade han och jag kunde inte låta bli att le. Han log stort när han såg min reaktion och famlade efter min hand i mörkret. Jag kramade hans hand och han log mot mig. Inga mer ord behövdes,  jag var hemma.

______________________________________________________________________________________

Nu börjar det hända saker! Ska vi säga 3+ kommentarer för nästa kapitel? :D