TheOneDirectionStory

Detta har hänt: (Melindas perspektiv)

Jag kunde inte fatta vem Harry var. Den Harry som jag suttit bredvid i flyget och den Harry som räddat mig när jag tappade bort mig, fanns tydligen inte kvar. Tårarna rann där jag satt i mitt rum.

Jag tog upp mina hörlurar och satte i dem i öronen. Jag satte på Jessie J – Who You Are och höjde till högsta volym. Det gjorde ont, men jag brydde mig inte.

Musiken stannade plötsligt när jag fick ett sms.

”Melinda. Jag önskar verkligen att jag kunde berätta.”

Jag orkade inte svara så jag tog ut hörlurarna och satte mig upp. Jag tog upp datorn och gick in på Facebook. Plötsligt vibrerade min mobil igen och jag klickade upp.

”Snälla, svara” Jag la ifrån mig den ännu en gång. Sedan stängde jag av både mobilen av datorn och reste mig upp. Jag plockade på mig min plånbok, mobil och nycklar till hotelldörren och la det i en väska, sedan gick jag ut.

Den friska luften rensade mina tankar. Jag fortsatte framåt på gatan och gick förbi några affärer. Jag gick in i en tidnings affär (pressbyrån) för att köpa en dricka.

Jag gick förbi tidningarna och plötsligt såg jag något som fick mig att stelna till.

Det var en tidningen som det stod One Direction på. Nedanför såg jag Harry, Louis, Niall, Zayn och Liam på en gruppbild. Jag gick med snabba steg mot tidningen och drog upp den. Jag gick iväg till kassan och betalade den, sedan gick jag hem.

Väl hemma tog jag upp tidningen och läste. Alla pusselbitar föll plötsligt ihop. Nu fattade jag allt. Jag hoppade i mina skor igen och gick med snabba steg mot killarnas lägenhet.

”Oj hej Mel!” Det var Louis som öppnade. Jag hörde hur det blev tyst inifrån lägenheten och hur snabba steg plötsligt uppstod.

Jag tog av mig skorna och kollade in i Louis ögon. I det ögonblicket visste han att jag visste. Han flackade med blicken och resten av killarna kom in i hallen. Jag räckte tidningen till Harry och han kollade snabbt på den, sedan kollade han upp på mig.

”Jag är ledsen” sa han.

”Varför sa ni inget?” sa jag och försökte behärska mig.

”Vi… ville se om du ville vara med oss för OSS och inte för att vi var kända” sa Louis.

”Ni fattar inte va? Sa jag argt. ”Jag vill inte bli inblandad i något kändis skit”

”Förlåt” sa Niall.

Jag suckade.

”Kom vi måste prata” sa Harry och tog tag i min hand och drog in mig på hans rum.

Han stängde dörren efter mig och sedan satte han sig i sängen.

”Varför var du så dryg mot mig?” frågade jag.

Han suckade och kollade ner i golvet.

”Jag hoppades om jag var dryg så skulle du liksom hålla dig borta från mig, så att jag kunde hålla mig borta från dig . Jag ville skydda dig. Men jag gillar dig och försökte hålla mig borta från dig eftersom det inte är bra att jag har flickvän. Jag är verkligen ledsen att jag var så dum, hoppas du kan förlåta mig”

Gillade han mig? Jag satte mig bredvid honom.

Han vände sig mot mig och jag kysste honom. Sedan lutade han sin panna mot min och log.

”Att kyssa dig är nog det bästa jag har gjort” sa han och jag log.

Vi gick sedan ut ur rummet hand i hand och gick in i köket där resten av killarna satt.

När vi kom in log dem mot oss.

”Kan vi inte åka till Milkshake City?” Frågade Niall. Killarna vände blickarna mot mig.

”Visst!”

Vi gick ner till bilen och alla hoppade in , förutom jag.

”Hur hade ni tänkt att jag skulle få plats?” sa jag och skrattade.

”Du kan ju sitta i mitt knä” Sa Harry som om det vore självklart.

”Jag kommer ju mosa dig!”

Han skrattade bara och tog armarna om mig och drog mig in i bilen.

”AJ!” Skrek han när jag satte mig.

Jag for upp men Harry bara började gapskratta.

”Jag skojade bara sötnos!” Nu skrattade alla förutom jag. Jag skakade bara på huvudet och smällde lätt till Harry.

Jag satte mig igen och han tog armarna runt min midja.

______________________________________________________________________________________________

Där hade ni kapitel 10 ! Vad tycker ni?? Nu har det börjat hända saker, men snart kommer det hända en sak till som vänder hela novellen. Men det får ni se då...

.